HISTORIEN OM ETT LITET BREV TILL AFRIKA

Upptäckte när jag kom till Guine att jag fått felaktiga minneskort till min kamera. Detta är vådan av att lita för mycket på Giganten med förnamnet El. Alltså har jag inte kunnat filma men dock använt min reservkamera Casio Exilim för stillbilder. Jag kan ladda den och allt annat med min kinesiska solarplatta, även denna dator, telefon mm.

Nåja, mailade vännen Micke, som kan sådana där saker och bad om en adress att använda. Problemet var bara att det inte finns något fungerande postkontor i landet Guinea Bissau överhuvudtaget.  Efter någon dags research begav mig därför till fastlandet 40 km iväg med en kanot, sökte där upp ett lokalt kontor för det internationella DHL, bad där om tillåtelse att få mig ett brev tillsänt med deras interna system. Efter att svaret blev ja, bad jag Micke skicka minneskorten dit. Det otroliga är jag sedan blev uppringd 6 dagar senare, från detta kontor, begav mig åter från arkipelagen till Bissau, checkade in på hotell igår, och har nu på morgonen hämtat mina minneskort. Tusen tack Micke och tusen tack DHL. Nu gäller bara att hitta en kanot imorgon bitti till övärlden på nytt. Detta kan bara ske med högvatten och fn innebär detta i gryningen, med ett vackert morgonljus och hyfsat svalt till havs. Bara att använda tålamod och ödmjukhet inför faktumet att det tar ett tag att få ett litet brev från det väloljade Europa. Allt omöjligt är alltså möjligt tom i Guinea Bissau.

Vi hörs Ulfo

 

Det här inlägget postades i Guinea Bissau - Bijagos arkipelagen. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.