MATRIAKAT

Bijagoskulturen präglas starkt och påtagligt av ett matriakat och samtidigt ett animistiskt leverne. Matriakatet är bland de sista på jorden och därför särskilt uppmärksammat och beskrivet av antropologer.

När man besöker en by på Canhabaque i Bijagosarkipelagen, faller det sig naturligt att därför ta kontakt med de äldre mest respekterade kvinnorna, bjuda på senegalesiska tobaksblad, som är en utmärkt inträdesbiljett till kvinnorna ifråga, utbyta tankar och erfarenheter, först därefter besöka männen och dela på ett kohorn med palmvin som alltid dyker upp. Konversationen kan utfalla enl följande : ”du har kommit, har resan gått bra, mår familjen bra är din dotter hemma i ert land”?,  ett litet mjukt och naturligt förhör.

Månggifte är vanligt, men det är alltid kvinnan, som matriakatet påbjuder, som väljer utser eller ratar partner. Den förtvivlade mannen kan uppvakta med råttor och palmvin utan att få det minsta gehör, även om just chiginduru-råttan står mycket högt i kurs. Naturligtvis ändras denna intressanta kultur efterhand  genom penningsamhällets intåg och missionärernas idoga arbeta att frälsa vildarna från animismen, jag du förstår vad jag tycker om det.

Bijagoskvinnan är stark. Hon väljer vad hon vill, vem hon vill, gör vad hon vill, bygger sitt eget hus med egna händer genom att blanda den röda jorden med vatten och bokstavligen smeta upp huset, bygga sandslott på sätt och vis.

Bijagoskvinnan ärt oblyg, krävande och tydlig i sina intentioner och önskemål, vilket också ger barnen en god position. Hon kan ha flera män som sagt och hon avgör vad eller vem som bor eller inte bor i hennes hus. Är det så att det inte passar åker skorna och därmed mannen ut i ett huj.

Eftersom man traditionellt odlar ris genom slash and burn-principen och sår utsädet däri när regnen faller, är det självklart att kvinnan sitter på utsädet och därmed guldsäcken. I nödtider kan det hända att portioner utdelas av detta utsäde av just bijagoskvinnan och bara henne. Oftast blir beslutet att istället äta av vad djungeln har att erbjuda. Denna kunskap får genom initiationsriterna, fanadon.

Jag har personligen faktiskt aldrig sett en man i bijagoskulturen förnedra eller förtrycka en kvinna i detta intressanta matriakat.

Vi hörs Ulfo

Det här inlägget postades i Guinea Bissau - Bijagos arkipelagen. Bokmärk permalänken.

3 svar på MATRIAKAT

  1. Jag lever också i ett matriarkat

  2. Amanda skriver:

    Mycket intressant Matts, då borde egentligen studierna utföras runt Stora Uringe i fortsättningen.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.